Bruka skogen utan hyggen?

Foto: Mikael Svensson/Scandinav

Vad ska man tänka på?

På Mellanskog säger vi att man ska få vara skogsägare på sitt sätt. Det betyder att alla våra medlemmar brukar skogen utifrån sina egna mål och visioner. Att vi gör lite olika är en styrka, varierade skogar skapar större biologisk mångfald och ökad motståndskraft mot olika typer av skador. Att göra hyggesfria åtgärder i vissa skogsbestånd kan vara ett sätt att nå målen, men det finns inte en lösning som passar alla skogar och mål.

Vad är egentligen hyggesfritt skogsbruk?

Det man brukar kalla ”hyggesfritt” är ett samlingsnamn på flera olika skogsskötselåtgärder, som alla används i varierande grad i det moderna skogsbruket. Oftast är avverkningen selektiv, vilket betyder att vissa träd plockas ut, andra lämnas kvar. Under ett bestånds omloppstid är målet att marken hela tiden ska vara trädbevuxen. Föryngring av skogen sker i huvudsak genom självsådd. Den här typen av åtgärder är möjliga i vissa skogsbestånd, men långt ifrån alla.

När ska man välja hyggesfria åtgärder?

Motivet varierar från skogsägare till skogsägare, och från bestånd till bestånd. Det kan ofta handla om att man vill skapa höga upplevelsevärden eller gynna vissa naturvärden. Det kan också handla om att det är ett bra alternativ för att bruka svårföryngrade marker som lätt drabbas av frost, försumpning eller viltbete. Olika metoder för skärmställning ger längre omloppstider vilket ökar andelen ”gammal skog” i landskapet vilket skulle vara positivt för rekreation, sociala värden samt ur ett ekologiskt perspektiv. De stora värdena skapas om man gör lite olika på olika marker och anpassar utifrån de förhållande som råder på trakten.

Om man vill bruka hyggesfritt, vad är det viktigaste att komma ihåg?

Börja med att fundera på vad du vill med skogen. Det finns inte en åtgärd som passar alla mål och det bästa är att välja ut några bestånd att testa i. Du måste tillexempel välja olika metod beroende på hur skogen ser ut idag, vilket trädslag som dominerar, om du vill gynna vissa naturvärden, skapa vackra skogar med mycket bär, maximera produktionen eller kunna hålla så höga viltstammar som möjligt utan att skador. Ta sedan hjälp och vidta bara åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, en bra källa till kunskap finns hos Skogforsk (skogskunskap.se). Var också beredd på att tänka om. Skulle det inte fungera som du tänkt, kan du alltid försöka med något annat. Till sist måste du engagera dig. Hyggesfria åtgärder kräver ofta mer engagemang och mer aktivitet i skogen om de ska lyckas.

Hur påverkas biologisk mångfald?

I ett bestånd med sluten skog som man sköter med blädning eller plockhuggning gynnas sekundära trädslag (gran) medan primärträdslagen (tall, björk och asp) missgynnas. Löv och tall kan återfinnas i kantzoner och glesa skogspartier. Detsamma gäller för djurarter och markvegetation, de som är beroende av kontinuitet och ett slutet trädskikt (skuggföredragande) kommer att gynnas i en sluten skog medan störningsberoende arter missgynnas. Generellt sett gynnas fler arter knutna till granskog av att undvika kalavverkningar.

Effekter på vilt

Små djur och fåglar gynnas av att marken inte kalavverkas och att det finns skydd och mat i den slutna skogen (förutsatt att den inte blir för tät och missgynnar markvegetationen). För klövvilt riskerar fodermängden att minska i ett hyggesfritt skogsbruk. Skulle metoden användas generellt på all grandominerad mark krävs kraftigt reducerade viltstammar för att undvika foderbrist och omfattande betesskador på skogsplantor.

Rekreation och sociala värden

I skog som blädas eller plockhuggs finns det träd i olika ålder och dimensioner och metoderna ökar andelen gammal skog i landskapet, vilket oftast uppfattas positivt ur ett rekreationsperspektiv. Lagom glesa skogar kommer att öka förekomsten av blåbär/lingonris, de flesta svampar samt lavar och mossor till fördel för renskötseln.

Skogsproduktion/volymsproduktion/tillväxt

Hyggesfria metoder som tillexempel blädning och plockhuggning sänker den totala virkesproduktionen eftersom de äldre/större träden ökar konkurrensen på bekostnad av de yngre och klenare stammarna. Dessutom förloras förädlingsvinsten som finns i dagens förädlade plantmaterial. I studier producerar blädningsskogen mellan 20-50% lägre virkesvolym än om man sköter skogen med traditionell metod. För tallbestånd med skärmställning eller luckhuggning är volymsförlusten lägre, 10-20%.

Ekonomi

Lägre skogs/volymproduktion ger en sänkning av intäkterna från skogsbrukandet. Andelen timmer ökar men på totalen minskar även volymen timmer. Det blir inte möjligt att plocka ut bränslesortimentet GROT (grenar och toppar). Avverkningskostnaderna ökar såväl vid plockhuggning som vid olika typer av skärmställningar. Produktionskapaciteten hos maskinerna minskar eftersom varje åtgärd innebär att färre träd per hektar avverkas (avverkningskostnaderna blir i nivå med andragallringar dvs ca 30-50% högre jämfört med slutavverkning). Kostnader för skogsvård minskar förutsatt lyckade föryngringar under skärm och i sluten skog.

Skaderisker

Risken för körskador ökar i ett hyggesfritt skogsbruk främst på grund av fler återkommande åtgärder per tidsperiod. Dessutom kan inte GROT (grenar och toppar) användas som markskydd i samma utsträckning som vid traditionell föryngringsavverkning.
Vidare ökar risken för rotröta och vindfällen vid blädning och vid skärmställningar eftersom upprepade åtgärder genomförs i ”gammal skog”. Körning med terrängmaskiner i sluten skog innebär alltid en risk för rot- och stamskador (ingång för rotröta) detta ger i sin tur risk för nedsättning av trädens vitalitet och risk för andra skador, tex vind eller insekter.
Fördelen med hyggesfria metoder är att det ger färre solbelysta hyggeskanter där risken för stormskador och insektsskador också är större.

Vad säger lagen?

Det finns inga särskilda regler i skogsvårdslagen kring hyggesfritt. Du har stor frihet att bruka din skog på det sätt du vill. Däremot finns regler kring att avverkningen ska vara ändamålsenlig för uppväxt av ny skog och att man inte får minska virkesförrådet på platsen under en viss nivå (det man brukar kalla paragraf-fem kurvan).

Kan ni hjälpa mig att bedöma om hyggesfritt är en lämplig metod?

Våra skogliga rådgivare utgår alltid från ditt mål med skogen, och vi vill gärna hjälpa dig att fatta så väl avvägda beslut som möjligt där alla olika aspekter av skogsbruk tas med. Hör av dig till din skogliga rådgivare om du vill veta mer.