Nu visas din skogsfastighet på ett nytt sätt i inloggat läge på Medlemswebben. Den nya versionen av ”Min skog” bygger på samma funktion som Medlemsappen så du kommer känna igen dig när du växlar mellan app och webb.
Kortfattat är det samma kartfunktion i Medlemswebben som vi har i vår mobilapp, samma funktioner för att göra medlemsanteckningar, samma mätverktyg och samma kartlager.
Dessutom presenteras Skogsskötselplanen på ett mer utförligt, lättillgängligt och översiktligt sätt med fokus på vilka åtgärder som enligt planen behöver göras i närtid.
På medlemswebben finns nu samma verktyg för att ange vindfällen och insektsskador som i appen.
Mellanskog satsar på fjärrmätning av virke och driftsätter nu en fotorigg i Kil. Fotoriggen består av nio kameror uppställda på master, de möjliggör att personal på Biometrias anläggning i Sundsvall kan läsa av volymen på bara några sekunder, baserat på ett foto taget av lastbilen.
Terminalen i Kil är en strategisk knutpunkt för möjligheterna att transportera massaved söderut, utanför Mellanskogs verksamhetsområde, något som har blivit allt viktigare, inte minst med anledning av granbarkborrens härjningar. Den totala investeringen på platsen uppgår till 5 Mkr.
– Fotoriggarna är spännande användning av ny teknik. De möjliggör bland annat att man kan mäta in virke under dygnets alla timmar, vilket underlättar för virkesflödet och skapar stor nytta för våra medlemmar, säger Henrik Svensson, områdeschef rådgivning, i Mellanskog.
Fotoriggen är en av flera satsningar på terminalytan i Kil. Sedan tidigare har det genomförts arbete för att göra terminalen både säkrare och snabbare. Under 2020 passerade nästan 4500 lastbilar genom terminalen. Virket lastades sedan på totalt 160 tåg.
– Att flytta virke från lastbil till tåg minskar klimatpåverkan kraftig och ökar säkerheten på våra vägar. Det gör dessutom att vi kan transportera virket längre, med bibehållen lönsamhet i affären, säger Henrik Svensson.
Mellanskog har nyligen utökat sin affär med skogsägarföreningen Södra, vilket innebär att stora volymer massaved kommer att transporteras med järnväg från Kil till Södras massabruk i Värö, utanför Varberg. Affären kommer på sikt att skapa större behov av entreprenörer och transportörer i området.
För frågor kontakta;
Henrik Svensson, områdeschef rådgivning väst
010-482 81 20
Marie Wickberg, chef kommunikation och näringspolitik
073-907 17 72
På Mellanskog säger vi att man ska få vara skogsägare på sitt sätt. Det betyder att alla våra medlemmar brukar skogen utifrån sina egna mål och visioner. Att vi gör lite olika är en styrka, varierade skogar skapar större biologisk mångfald och ökad motståndskraft mot olika typer av skador. Att göra hyggesfria åtgärder i vissa skogsbestånd kan vara ett sätt att nå målen, men det finns inte en lösning som passar alla skogar och mål.
Vad är egentligen hyggesfritt skogsbruk?
Det man brukar kalla ”hyggesfritt” är ett samlingsnamn på flera olika skogsskötselåtgärder, som alla används i varierande grad i det moderna skogsbruket. Oftast är avverkningen selektiv, vilket betyder att vissa träd plockas ut, andra lämnas kvar. Under ett bestånds omloppstid är målet att marken hela tiden ska vara trädbevuxen. Föryngring av skogen sker i huvudsak genom självsådd. Den här typen av åtgärder är möjliga i vissa skogsbestånd, men långt ifrån alla.
När ska man välja hyggesfria åtgärder?
Motivet varierar från skogsägare till skogsägare, och från bestånd till bestånd. Det kan ofta handla om att man vill skapa höga upplevelsevärden eller gynna vissa naturvärden. Det kan också handla om att det är ett bra alternativ för att bruka svårföryngrade marker som lätt drabbas av frost, försumpning eller viltbete. Olika metoder för skärmställning ger längre omloppstider vilket ökar andelen ”gammal skog” i landskapet vilket skulle vara positivt för rekreation, sociala värden samt ur ett ekologiskt perspektiv. De stora värdena skapas om man gör lite olika på olika marker och anpassar utifrån de förhållande som råder på trakten.
Om man vill bruka hyggesfritt, vad är det viktigaste att komma ihåg?
Börja med att fundera på vad du vill med skogen. Det finns inte en åtgärd som passar alla mål och det bästa är att välja ut några bestånd att testa i. Du måste tillexempel välja olika metod beroende på hur skogen ser ut idag, vilket trädslag som dominerar, om du vill gynna vissa naturvärden, skapa vackra skogar med mycket bär, maximera produktionen eller kunna hålla så höga viltstammar som möjligt utan att skador. Ta sedan hjälp och vidta bara åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, en bra källa till kunskap finns hos Skogforsk (skogskunskap.se). Var också beredd på att tänka om. Skulle det inte fungera som du tänkt, kan du alltid försöka med något annat. Till sist måste du engagera dig. Hyggesfria åtgärder kräver ofta mer engagemang och mer aktivitet i skogen om de ska lyckas.
Hur påverkas biologisk mångfald?
I ett bestånd med sluten skog som man sköter med blädning eller plockhuggning gynnas sekundära trädslag (gran) medan primärträdslagen (tall, björk och asp) missgynnas. Löv och tall kan återfinnas i kantzoner och glesa skogspartier. Detsamma gäller för djurarter och markvegetation, de som är beroende av kontinuitet och ett slutet trädskikt (skuggföredragande) kommer att gynnas i en sluten skog medan störningsberoende arter missgynnas. Generellt sett gynnas fler arter knutna till granskog av att undvika kalavverkningar.
Effekter på vilt
Små djur och fåglar gynnas av att marken inte kalavverkas och att det finns skydd och mat i den slutna skogen (förutsatt att den inte blir för tät och missgynnar markvegetationen). För klövvilt riskerar fodermängden att minska i ett hyggesfritt skogsbruk. Skulle metoden användas generellt på all grandominerad mark krävs kraftigt reducerade viltstammar för att undvika foderbrist och omfattande betesskador på skogsplantor.
Rekreation och sociala värden
I skog som blädas eller plockhuggs finns det träd i olika ålder och dimensioner och metoderna ökar andelen gammal skog i landskapet, vilket oftast uppfattas positivt ur ett rekreationsperspektiv. Lagom glesa skogar kommer att öka förekomsten av blåbär/lingonris, de flesta svampar samt lavar och mossor till fördel för renskötseln.
Skogsproduktion/volymsproduktion/tillväxt
Hyggesfria metoder som tillexempel blädning och plockhuggning sänker den totala virkesproduktionen eftersom de äldre/större träden ökar konkurrensen på bekostnad av de yngre och klenare stammarna. Dessutom förloras förädlingsvinsten som finns i dagens förädlade plantmaterial. I studier producerar blädningsskogen mellan 20-50% lägre virkesvolym än om man sköter skogen med traditionell metod. För tallbestånd med skärmställning eller luckhuggning är volymsförlusten lägre, 10-20%.
Ekonomi
Lägre skogs/volymproduktion ger en sänkning av intäkterna från skogsbrukandet. Andelen timmer ökar men på totalen minskar även volymen timmer. Det blir inte möjligt att plocka ut bränslesortimentet GROT (grenar och toppar). Avverkningskostnaderna ökar såväl vid plockhuggning som vid olika typer av skärmställningar. Produktionskapaciteten hos maskinerna minskar eftersom varje åtgärd innebär att färre träd per hektar avverkas (avverkningskostnaderna blir i nivå med andragallringar dvs ca 30-50% högre jämfört med slutavverkning). Kostnader för skogsvård minskar förutsatt lyckade föryngringar under skärm och i sluten skog.
Skaderisker
Risken för körskador ökar i ett hyggesfritt skogsbruk främst på grund av fler återkommande åtgärder per tidsperiod. Dessutom kan inte GROT (grenar och toppar) användas som markskydd i samma utsträckning som vid traditionell föryngringsavverkning.
Vidare ökar risken för rotröta och vindfällen vid blädning och vid skärmställningar eftersom upprepade åtgärder genomförs i ”gammal skog”. Körning med terrängmaskiner i sluten skog innebär alltid en risk för rot- och stamskador (ingång för rotröta) detta ger i sin tur risk för nedsättning av trädens vitalitet och risk för andra skador, tex vind eller insekter.
Fördelen med hyggesfria metoder är att det ger färre solbelysta hyggeskanter där risken för stormskador och insektsskador också är större.
Vad säger lagen?
Det finns inga särskilda regler i skogsvårdslagen kring hyggesfritt. Du har stor frihet att bruka din skog på det sätt du vill. Däremot finns regler kring att avverkningen ska vara ändamålsenlig för uppväxt av ny skog och att man inte får minska virkesförrådet på platsen under en viss nivå (det man brukar kalla paragraf-fem kurvan).
Kan ni hjälpa mig att bedöma om hyggesfritt är en lämplig metod?
Våra skogliga rådgivare utgår alltid från ditt mål med skogen, och vi vill gärna hjälpa dig att fatta så väl avvägda beslut som möjligt där alla olika aspekter av skogsbruk tas med. Hör av dig till din skogliga rådgivare om du vill veta mer.
Trots att 2020 var ett år med många utmaningar på grund av coronapandemin så uppnådde föreningen ett starkt resultat. Tillsammans levererade skogsägarna i Mellanskog rekordstora volymer virke och efterfrågan på sågade trävaror ökade.
2020 var året då vi alla behövde tänka om, det var året då vi möttes i skogen. Ta del av intressanta siffror, spännande fakta, personliga möten, tillbakablickar på det gångna året och visioner för framtiden i vår nyligen publicerade verksamhetsberättelse och hållbarhetsredovisning. Läs den genom att klicka här!
Skogsägarföreningen Mellanskog redovisar nu sitt resultat för 2020. Trots utmanande omvärldsförutsättningar uppnår föreningen ett stabilt rörelseresultat på 45,7 Mkr (41,6). Resultatet drivs främst av en god konjunktur för sågade trävaror samt en stark utveckling av skogstjänster och en hög leveransprecision.
– Året inleddes skakigt och covid-19 har ställt det mesta på ända i samhället, för vår del infriades inte de värsta farhågorna och vi har kunnat driva verksamheten framåt i bra tempo med god lönsamhet och friska medarbetare, säger Fredrik Munter, vd på Mellanskog.
Resultatet 2020 påverkas positivt av en stark tillväxt i skogsvårdstjänster, ökade virkesvolymer samt låga kostnader på grund av årets digitala arbetssätt. Föreningens resultat påverkas negativt av ett svagt finansnetto, ett stort utbud av granbarkborreskadat virke samt en vikande konjunktur för tryckpapper. Under 2020 lämnades ingen utdelning från intressentbolaget Setra Group¹.
Det stabila årsresultatet gör att föreningsstyrelsen föreslår en utdelning till medlemmarna på 25,8 Mkr, fördelat som ränta på insatskapital (5,8 Mkr) samt efterlikvid på levererat virke (20 Mkr).
– Allt fler vill bli medlemmar i Mellanskog, under året har vi välkomnat fler än tusen nya medlemmar och medlemstalet ökar kraftigt. Trots en utmanande omvärld står Mellanskog stadigt. Det gör mig stolt och glad att vi nu har möjlighet att föreslå en utdelning på nästan 26 miljoner kronor till medlemmarna, säger ordförande Karin Perers.
Mellanskogs resultat, efter skatt, för helåret 2020 uppgår till 40,5 miljoner kronor (88,9).
¹ Mellanskogs ägarandel i Setra Group motsvarar 49,5% av utestående aktier ² m³fub= kubikmeter fast volym under bark ³ Finansiell nettoskuld = Räntebärande tillgångar minus räntebärande skulder
Ytterligare information lämnas av:
Karin Perers, ordförande i Mellanskog, 070-568 08 30 (på bild nedan)
Fredrik Munter, vd Mellanskog, 070-676 88 11 (på bild nedan)
Marie Wickberg, chef kommunikation och näringspolitik, Mellanskog 073-907 17 72
Sveaskog och Mellanskog har gemensamt investerat i ett nytt fjärrmätningssystem i Hargs hamn vid Upplandskusten.
- Långdistanslogistik ger oss möjlighet att skapa ökad flexibilitet på marknaden, och då behövs effektivare mätning, säger Roger Johansson, marknadschef i Sveaskogs marknadsområde Syd.
Det nya systemet, en så kallad fotowebb, gör det möjligt att på distans mäta den skogsråvara som ska skeppas ut från hamnen. Den sammanlagda investeringen är på omkring en miljon kronor.
– Satsningen i Hargs hamn ger våra medlemmar möjlighet att få avsättning på en ännu större marknad, det är ett viktigt steg när vi rustar för att möta framtidens utmaningar säger Ann-Britt Asplund, logistikansvarig på Mellanskog.
Fjärrmätning har blivit allt viktigare inom massavedsmätningen de senaste åren. Fotowebben i Hargs hamn öppnar upp för mätning även av grövre timmer. Praktiskt fungerar den på så sätt att timmerbilarna stannar till och anmäler sin ankomst, varefter lasten fotograferas och mäts av personal på någon av Biometrias fjärrmätningscentraler som finns i Sundsvall, Varberg och Östersund.
– Det är en investering som förbättrar kapaciteten och kundnyttan genom att leveranserna blir mer effektiva. Nu kan förarna komma vilken tid på dygnet som helst. Våra leveranser till hamnen blir mer flexibla, vilket gör det lättare att ha rätt volym på plats då en båt ska lastas. Miljöaspekten är också viktig. Det genererar mindre CO2-utsläpp att flytta stora volymer med båt eller tåg än via lastbil, säger Roger Johansson.
Utskeppningen av virke från Hargs hamn tog fart 2019, efter Alfrida-stormen som drabbade många skogsägare hårt. Det ställde krav på nya samarbeten och affärslösningar för att rädda stora virkesvärden från att gå förlorade. Genom denna investering förstärks och utvecklas hamnens betydelse som knutpunkt för långdistanslogistik i regionen, inte bara i krislägen utan på permanent basis.
– Alla vägar som vi kan nyttja för att förflytta volymer till den plats där de betalar sig bäst på totalen, både ekonomiskt och miljömässigt, ger oss ett bättre läge. Det gynnar även våra kunder när vi flyttar fram våra positioner inom logistik, säger Roger Johansson.
Flera företag i skogsindustrin har intressen i hamnen, och några har redan skrivit avtal om att få nyttja den nya mätriggen.
– Jag är glad att vi tillsammans har kunnat nyttja våra styrkor och förmågor inom affärer och logistik på ett sätt som tydligt gynnar skogsägarna i Mellansverige, säger Ann-Britt Asplund.
Mellanskog fortsätter under 2021 att samverka i projektet Stoppa borrarna där syftet är att tillsammans bekämpa granbarkborren. Med i det gemensamma arbetet är förutom Skogsstyrelsen även myndigheter, andra skogsägarföreningar, organisationer och skogsbolag.
I projektet sker gemensam kraftsamling kring bekämpningsmetoder, utbildning av skogsägare, övervakning med mera. Projektet pågår mellan åren 2020-2022 och finansieras genom medel som Skogsstyrelsen har fått för hantering av skogsskador.
– Granbarkborren är fortsatt prioriterad för oss på Mellanskog och vi jobbar hårt med att försöka begränsa omfattningen, samarbetet med Stoppa borrarna gör att vi kan samverka och lära av varandra, säger Matts Söderström, skogsbrukschef på Mellanskog och medlem i projektets styrgrupp.
Utmaningarna med granbarkborren under säsongen 2021 kommer att fortsätta och kommer till stor del att avgöras av säsongens väderförhållanden. Utvecklingen går åt rätt håll enligt studier på SLU, men Mellanskogs rekommendation är ändå att planera för stora utmaningar i berörda geografier och hoppas på en inte alltför varm och torr sommar.
Läs mer i Skogsstyrelsens pressmeddelande genom att klicka här. För att läsa mer om SLU:s uppskattningar inför kommande säsong, klicka här. Läs mer om granbarkborren på vår hemsida genom att klicka här.
I mitten av förra året införde Mellanskog en medlemspremie på timmer och föreningen tar nu ytterligare kliv för att stärka mervärdet med medlemskapet. En stark marknad för timmer gör att Mellanskog nu väljer att höja priserna mellan 20-50 kr m³to beroende på geografi. Samtidigt införs en differentiering av massavedspriset mellan medlem respektive icke-medlem, vilket innebär att medlemmar får ett högre massavedpris (20 kr/m³fub mer än icke-medlemmar).
– Många söker sig till Mellanskog, vi kan redan nu konstatera att medlemsantalet ökat under 2020. En stark skogsägarförening innebär en kraftfull aktör på virkesmarknaden och en tydlig röst för rätten att äga och bruka sin skog, därför vill vi bli ännu fler, säger Fredrik Munter, vd på Mellanskog.
Förändringarna är en del av en långsiktig strategi att ytterligare stärka mervärdet med medlemskapet.
Samtidigt anpassar Mellanskog prissättningen på granmassaved efter förändringar i industristrukturen. Det innebär att granmassaved tas bort som sortiment i Härjedalen och Hälsingland. I Örebro, Dalarna och Gästrikland justeras priset på granmassaved ned till samma nivå som barrmassaved.
Priset på bränsleved justeras ned med 3okr/m³fub i områden som angripits hårt av granbarkborre; Värmland, Örebro, Södermanland, Västmanland, Uppsala samt Stockholm. Förändringen sker mot bakgrund av mycket högt utbud och höga lager i området.
– Det händer mycket på Mellanskog just nu. I slutet av förra året kunde vi genomföra en vinstutdelning på 36 miljoner, trots ett utmanande år. Nu blickar vi framåt mot 2021 och jag tror att Mellanskogs position kommer att stärkas ytterligare under året, säger Fredrik Munter, vd för Mellanskog.
Från och med årsskiftet har Mellanskogs prislistor förenklats. För ytterligare information kring leveransvillkor m.m. hänvisar vi till dokumentet Mellanskogs allmänna leveransbestämmelser.
Att en stor och stolt skogsnation som Sverige inte är självförsörjande på julgranar är något av en gåta. Varför fortsätter vi att importera granar när vi borde kunna odla dem själva i högre utsträckning och erbjuda marknaden friska, vackra och närodlade granar som inte transporterats långa sträckor, samtidigt som svenska odlare tjänar på produktionen?
Text: Marie Nälsén |Foto: Christian Ferm | Artikel från Med Mellanskog nr. 4 2020
Att det inte odlas mer julgran i Sverige är till stor del en fråga om vana och tradition. Det tror i alla fall Matts Söderström, skogsbrukschef på Mellanskog.
– Jag kan tycka att det är synd för det finns en stor marknad och har man till exempel outnyttjad jordbruksmark så är julgransodling ett utmärkt sätt att höja avkastningen på sin mark. Visst kräver det en hel del arbete och skötsel och att man har en vettig framförhållning och är konsekvent, men rätt utfört finns det pengar att tjäna även i Sverige. Internationellt är den här marknaden värd många miljarder, förklarar Matts.
Vad säger forskningen?
En som kan det mesta om julgransodling är forskaren Martin Pettersson som skrev landets första doktorsavhandling om julgransproduktion för två år sedan. I avhandlingen jämför han den storskaliga och ekonomiskt framgångsrika produktionen i USA med Sveriges småskaliga dito.
– Det saknas stöd och kunskap i Sverige för de som är intresserade. Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha underlag och statistik kring odlingen i Sverige vilket förvånar mig. För att lyfta produktionen behövs samarbete både internationellt och mellan myndigheter, forskare och odlare, på samma sätt som redan finns i många andra länder, säger Martin.
Martin Pettersson ser många goda skäl till ökad julgransodling i Sverige:
Den svenska julgranproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna.
Det finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark, där odlingen är väl utvecklad.
Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran.
Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter bör resultera i att man väljer bort plastgranar från Kina som är dåliga för miljön.
Vill du lära dig mer?
Föreningen Sydsveriges Julgran och Pyntegrönodlarförening har mycket kunskap och information. Webbplats: http://www.julgransodlarna.org
Då det inte finns någon riktigt bra bok på svenska tipsar Martin Pettersson om att köpa den norska boken ”Skader i juletrefelt – biotiske og abiotiske faktorer” som är mycket bra för julgransodlare.
Idag presenterades Mark- och miljööverdomstolens dom gällande en anmäld avverkning i Vallsta strax utanför Bollnäs. Avverkningen förbjöds i början av 2016 av Skogsstyrelsen med hänvisning till att lavskrikor hade sitt revir i området. Mark- och miljööverdomstolens dom innebär att ärendet nu återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Mellanskog har tillsammans med LRF stöttat markägaren i rättsprocessen och reagerar med bestörtning på beskedet.
– Detta är en cirkus. Det är nästan på dagen fem år sedan avverkningsanmälan lämnades in, nu börjar processen i princip om från början och skogsägarens limbo fortsätter. Allt detta för att skydda en fågel som på inget sätt är hotad, det här är helt absurt, säger Karin Perers, ordförande i Mellanskog.
– Nu står vårt hopp till utredningen av artskyddsförordningen. Ett förbud som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras måste följas av ett formellt skydd som säkerställer att markägaren får ersättning för intrånget. Dessutom behöver vi komma till rätta med att Sveriges bestämmelser om fåglar går längre än EU-direktiven kräver, det är helt orimlig, fortsätter Karin Perers, ordförande i Mellanskog.
Domen i Mark- och miljööverdomstolen undanröjer tidigare domar och beslut och återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Domstolen gör bedömningen att åtgärder inom skogsbruket som kan skada eller förstöra lavskrikans fortplantningsområden och viloplatser omfattas av artskyddsförordningen och att hänsyn måste tas till storleken på, och förutsättningarna för, lavskrikebeståndet på lokal och regional nivå.
Domstolen konstaterar vidare att ett förbud mot åtgärden innebär en ingripande inskränkning i skogsägarens rätt att använda sin fastighet och att det inte finns tillräckligt stöd i gjorda utredningar för att helt förbjuda avverkningen. Å andra sidan konstaterar man att det inte heller finns stöd för att tillåta den anmälda avverkningen utan att skogsägaren genomför de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Prövningen av vilka åtgärder som bör vidtas bör göras av Skogsstyrelsen menar domstolen.
Domen är inte möjlig att överklaga. Om beslut om ett förbud vidhålls kommer skogsägaren att åter få gå till domstol för att kräva ersättning från staten.
Foto: Mikael Svensson/Scandinav
Foto: Calle Bredberg
